Feministiskt initiativ och Miljöpartiet är de två partierna som skildrades överlägset mest positivt i medierna inför EU-valet i år. Mest negativa artiklar skrevs om Sverigedemokraterna och Moderaterna visar en ny forskningsrapport från Mittuniversitetet.
Forskningsrapporten från Mittuniversitetet presenterades under ett seminarium i Almedalen 1 juli. I analysen – som gjorts på nära 300 artiklar och inslag i Aftonbladet, Expressen, DN, SvD, SVT Rapport och TV4 Nyheterna under perioden 5-25 maj – framgår det att det var stora variationer i behandlingen av de olika partierna fram till valet.
Enligt professor Lars Nord, som gjort studier på EU-valet sedan 1995, är det i sig inget nytt.
– Tittar man på Socialdemokraterna 2006 och 2010 fick de den mest negativa behandlingen tillsammans med SD. 2006 var de i regeringsställning medan de satt i oppositionen 2010 och de hade också olika partiledare under de här valen. Men det spelade ingen roll, bevakningen var lika negativ ändå. Den här gången är det på ett annat sätt, säger han.
En förklaring till att Moderaterna (bortsett från SD), fått mest negativa artiklar är att regeringspartier brukar granskas hårdare än oppositionen. Att Feministiskt initiativ i sin tur fått mest positiva vinklar beror på att det är ett relativt nytt parti, vilket i sig har ett nyhetsvärde.
– Tidigare forskning visar att nya partier uppmärksammas väldigt mycket just på grund av att de är nya. Bristen på granskning kan initialt också bero på att det inte finns samma rutiner för en journalistisk granskning.
Enligt Lars Nord finns det en tydlig korrelation mellan mediebevakning och valresultat. Ett parti som har en ogynnsam beskrivning i medierna förefaller att gå bakåt medan en gynnsam bevakning leder till framgångar. Hans tes stöds av framgångarna för Junilistan, Piratpartiet och FI de senaste EU-valen. Även MP fick ett mycket högt valresultat i årets val medan Moderaterna backade.
– Det beror inte enbart på bevakningen men det finns ett samband.
Enligt Lars Nord rör det sig dock snarare om en strukturell partiskhet än om än ideologisk sådan.
– Att den positiva vinklingen beror på att journalisterna gillar MP och FI är en teori och tanke so man kan ha. Vi vet också att MP har en överrepresentation bland journalister jämfört med bevakningen i stort, säger Lars Nord och fortsätter:
– Men det betyder inte att det är det som styr bevakningen. Snarare kan det vara en opinionsundersökning som ligger bakom bilden av ett parti som en vinnare respektive förlorare som sedan fortplantas. Man beskriver också stereotyper eftersom att de driver mediedramaturgin snarare än att man av egna ideologiska skäl tycker att journalister ska stötta enskilda partier. Visst finns det journalister med en agenda, men det här rör sig framför allt om en strukturell partiskhet.
Ett parti som dock inte verkar påverkas av mediebevakningen är Sverigedemokraterna, som gjorde ett mycket bra val trots att de fick mest negativ uppmärksamhet i medierna.
– De är undantaget som bekräftar regeln. Deras väljare och sympatisörer är inte lika stora konsumenter av de nyhetsmedier som vi tittat på utan vänder sig snarare till alternativa kanaler och sociala medier. Det kan ha påverkat.
Vad ser du för likheter mellan SD:s och FI:s valkampanjer?
– Det är naturligtvis väldigt få likheter mellan dem, men en likhet som finns är att det handlar om partier som har en stark profilfråga som de driver väldigt tydligt. Det är möjligtvis så att det är enklare för medierna att bevaka en enda fråga som jämställdhet eller invandring och att partierna har en fördel av det. Sedan kan man också säga att båda partierna har skickliga partiledare, om än på väldigt olika sätt.
Sverigedemokraterna gynnas av alternativa informationskällor och sociala medier, gäller det även för Feministiskt initiativ?
– En del påstår det men jag är inte så säker på det. Andelen FI-anhängare som som konsumerar traditionella medier är mycket större än andelen SD-anhängare som gör det. I den meningen har traditionella nyhetsmedier kanske större verkan för FI, säger han och fortsätter:
– Bland många SD-anhängare finns det en stor skepsis mot att partiet hela tiden skildras på ett negativt sätt vilket gör att man vänder sig bort från de traditionella medierna och söker alternativa kanaler, inte minst på nätet. Där finns en skillnad mellan partierna.
Undersökningen ger de som anser att MP och FI aldrig granskas vatten på sin kvarn, men hur stora växlar ska man dra på den?
– Man bör alltid vänta några valrörelser och se. Det är ungefär som med Socialdemokraterna 2006 och 2010. Om de hade beskrivits mest negativt en tredje gång då är det faktiskt en trend och då tycker jag det är rätt allvarligt. Men så länge som sympatierna skiftar är det ingen fara. Journalistiken är sådan, man kan inte ha en absolut balans hela tiden, det vore sjukt, säger han och fortsätter:
– Man måste våga ta ställning. Men när det gäller MP så har de en rätt positiv trend överlag och där finns det nog anledning till viss självrannsakan.
Lars Nord tror dock inte att FI och MP att fortsätta behandlas med silkesvantar.
– Det är sannolikt att de som granskades mindre kritiskt inför EU-valet kommer att granskas hårdare under nästa valrörelse. När partierna haft den första initiala framgången och blivit mediernas kelgris kommer man till ett stadium där det här diskuteras mer öppet, vilket redaktionerna tar till sig. De kanske inser att de varit för snälla och att de släppt fram partiet för mycket och där finns en anledning att tro att det föder en motreaktion, säger Lars Nord och fortsätter:
– Därför är det inte realistiskt att tro på samma medvind för de här partierna i nästa valkampanj, även om det inte heller blir en hel motvind.
Källa: Dagens media