INSÄNDARE ”En fruktansvärd verklighetsförfalskning”. Denna ledare författad av Liss Jonasson står att läsa i Arbetarbladet i dag med anledning av händelserna i Trollhättan. Jonasson försöker få det till att det är så svenska pojkar uppfostras. Detta är ju ren lögn.
Ingen annanstans som i svensk förskolan får väl pojkar lära sig att var jämställda med flickor och inte spela översittare. Denna Jonasson gör allt för att få det till att detta är det allmänna beteendet hos svenska småpojkar.
Inte med en stavelse låter hon läsaren förstå att detta är ett praktexempel på hur invandrarpojkar inom den muslimska och islamiska kulturen/religionen fostras att vara mot flickor. Att som Jonasson skriva något som nedanstående visar att medierna saknar total respekt för sanning och objektivitet.
Jag skulle själv gå in och svara men är portad på Arbetarbladet. Jag ser gärna att någon går in. Men vårda då språket. Inga grova ord, utan saklighet.
/Olle Ljungbeck
Relaterat
Småpojkar sexattackerade ensamma offer
Ledaren:
”Sedan april har flera fall av ofredanden uppmärksammats i västgötska staden Trollhättan. Det handlar om unga personer, främst tjejer i yngre tonåren, som blivit omringade och trakasserade på gator och i parker.
Minst tolv fall har förekommit, varav majoriteten varit kategoriserade som sexuella ofredanden. Denna typ av händelser är tyvärr relativt vanliga. Det lite ovanliga just denna gång är att förövarna i Trollhättan är ett gäng pojkar i åldern 8-12 år.
De berörda pojkarna har spårats och tillsammans med sina föräldrar suttit i samtal med polis och socialtjänst. Både polisen och socialtjänsten i Trollhättan är övertygade om att pojkarna kommer förstå att det de har gjort är fel. Eftersom pojkarna är så pass unga har inga åtal väckts och fallen är nu uppklarade. Men även om problemet i Trollhättan är löst kvarstår samhällsproblemet som är grunden till pojkarnas beteende.
När småpojkar drar runt i gäng och trakasserar och antastar unga tjejer är det inte något som kan bortförklaras som en isolerad händelse. Händelserna i Trollhättan kanske var ett extremt fall, men tendenserna är ändå tydliga; Även barn påverkas av och agerar efter maktstrukturerna i samhället.
Sexuella ofredanden är ingenting annat än ett utövande av makt. Oftast tar detta maktutövande dessutom en utgångspunkt i könsmaktsordningen. Fallet i Trollhättan är ett talande exempel på vad som händer när könsroller befästs redan i väldigt ung ålder.
Vårt samhälle är genomsyrat av tron på att pojkar styrs av sexuella drifter och att flickor är till för pojkarnas skull. I vår populärkultur, i vuxnas beteende och i omgivningens reaktioner på pojkars respektive flickors ageranden lär sig barn hur de förväntas vara utifrån sitt kön.
Varje gång en pojke drar en flicka i håret och det bortförklaras med att ”han nog bara är förtjust i henne” stärker det bilden av att pojken får göra vad han vill med flickan och att flickan ska förstå att trakasserier är ett tecken på uppskattning.
Varje gång en flicka får höra att hon är ”söt” medan en pojke får höra att han är ”busig” tydliggörs det för barn att flickor ska vara ett objekt medan pojkar får bete sig odrägligt för att det ligger i pojkarnas natur. Barn anpassar sig snabbt till sin omgivning. Om omgivningen bortförklarar pojkars våldsamma eller sexistiska beteende med argument som ”pojkar beter sig ju så” kommer pojkarna också bli våldsamma och sexistiska.
I Trollhättan fanns en grupp pojkar i mellanstadieåldern som antastade tjejer för skojs skull. Pojkarna var förmodligen inte annorlunda än de flesta andra pojkar i landet. De agerade bara som de lärt sig av det samhälle vi lever i.”
/Liss Jonasson
Olle Ljungbeck igen:
Jag kunde inte låta bli att försöka med en insändare i Arbetarbladet. Huruvida den tas in vet jag inte. Till Arbetarbladet:
”En fruktansvärd förenkling och verklighetsförfalskning”
”I den politiska korrekthetens namn påstår Liss Jonasson att de sexuella trakasserier som utförts av invandrarpojkar i Trollhättan skulle vara något normalt även för svenska pojkar. För detta argument hänvisar hon såväl till historien som till dagens maktstruktur, könsmaktsordning etc. etc.
Hon tar däremot inte med det kanske viktigaste. De värderingar som samhället Sverige står för och ger uttryck för genom bl a sin lagstiftande församling (riksdagen) – får tvingande konsekvenser i förskola, skola, arbetsliv etc.
De innebär i korthet jämställdhet mellan man/ kvinna, flicka/ pojke. Att vi inte ännu nått det ideala tillståndet är sant men strävan dit kan ingen ta miste på.
Om vi däremot går till det muslimska/islamistiska samhället så är strävan från den lagstiftande församlingen en helt annan. Därvid bör inte förglömmas att flertalet stater inom rubr sfär är diktaturer. I dessa länder varifrån större delen av invandrarna till Sverige kommer är värdegrunden motsatsen till den i Sverige lagstiftade – ojämlikhet mellan könen. Kvinnor/flickor skall fostras till andraklassens medborgare.
Pojkar fostras till att styra och bestämma över kvinnor/flickor. Kvinnor/flickor är från födelsen uteslutna från de rättigheter pojkar föds med.
Att Liss Jonasson inte också vågar eller vill redovisa dessa grundläggande skillnader mellan svensk kultur och å andra sidan den muslimsk/islamistiska kulturen är skamligt. Ja det strider självklart mot allt vad journalistisk heder och etik borde stå för.
Detta gör att jag själv numera fått möjlighet att yttra mig i något som heter ”Danmarks röst” för att någon gång kunna få ge en verklighetsbeskrivning av dagens Sverige. I svenska medier är detta numera en sällsynthet.”
/Olle Ljungbeck, Gävle