Vi skrev till Migrationsverket för en tid sedan och ställde en ”obekväm” fråga angående åldersbedömningar på så kallade ”ensamkommande barn”. Svaret blev som vanligt nada, noll och intet. Se brevet och svaret nedan.
FRÅGAN:
”Att: Registrator. Migrationsverket.
Att vidarebefordras till ansvarig Myndighetschef för Åldersbedömning.
Hej,
Jag har en liten undran över alla skriverier ang. Er åldersbedömning av flyktingar/ensamkommande/invandrare. Det skrivs i massor av forum och artiklar att man ”felbedömer” 30 åringar för att vara t.ex. 13-15 åringar.
Detta verkar för mig helt ofattbart. Dels, genom att ha läst era platsannonser, så har ni högt utbildad personal som handlägger och bedömer dessa åldersärenden. Dels anser jag mig själv av livserfarenhet och genom att ha rest och besökt minst ett 70-tal länder i mitt liv, själv med största enkelhet skulle kunna se skillnad på en 30 och en 15-åring. Detta oavsett vilket land, kultur eller miljö personen kommer ifrån.
Er personal är: Socionomer, personalvetare och jurister med 3-5 års högskoleutbildning och med största sannolikhet också viss specialinriktning mot sitt specifika område inom ”Myndigheten”.
Att vid upprepade tillfällen utfärda identitetshandlingar som så grovt avviker från den faktiska verkligheten kan jag inte se som något annat än en avancerad form av urkundsförfalskning. Det finns, vet jag trots att jag inte innehar en enda högskolepoäng, ett flertal av vetenskapen erkända metoder för att åldersbestämma människor om man är osäker vid direkt anblick.
Det skrivs också en hel det om att man p.g.a. hög arbetsbelastning och stress gör ”felaktiga” bedömningar. Det har jag full förståelse för, men inte i dom mängder som påstås i media och andra publika kanaler. Det är omöjligt!
Jag vill inte ha ett sådant svar att man har ”för mycket att göra”, för det har precis ingen juridisk bäring alls, i någon instans om det skulle prövas. Ett lagbrott är ett lagbrott oavsett hur ens arbetssituation ser ut.
Man kan heller inte skylla på direktiv eller order uppifrån, då det är mer olagligt att beordra brottslig handling än att begå den själv. Speciellt som myndighetsperson och företrädare för folket som faktiskt är ens arbetsgivare.
Jag skulle inte bli speciellt högt rankad om jag blev tagen av polisen för fortkörning som är ett lagbrott, och sedan i domstolen hävdade att jag brutit mot den lag jag mycket väl känner till p.g.a. tidspress och att jag hade bråttom.
Det skrivs också en hel del om att man ”pressar” fram beslut och premierar dessa inom myndigheten. Samt att man inte så ofta ger avslag, då detta är mycket mer tidskrävande.
Man bryter då mot gällande undersökningsplikt och beviljar 5-10 års bidragsförsörjning på skattebetalarnas bekostnad, istället för att göra jobbet korrekt och anlita en advokat för ett par hundra tusen och få avslaget ordnat på ett korrekt och effektivt sätt. Detta förfarande kan jag inte se som något annat än trolöshet mot huvudman i min bedömning.
Emotser svar på ovan frågeställningar å det snaraste. Gärna med laghänvisning så jag ser att ni källhänvisar till korrekthet.
/ Med vänliga hälsningar, Xxxx Xxxxxxxxxxx
Det obefintliga svaret:
”Hej Xxxxx
Jag jobbar inte direkt med åldersbedömningar men vilka instruktioner som gäller vid åldersbedömningar är ingen hemlighet. Dessa finns öppet tillgängliga via vår hemsida www.migrationsverket.se samt i Migrationsverkets rätts- och landinformationssystem LIFOS, http://lifos.migrationsverket.se/
Jag bifogar länk till det Rättsliga ställningstagandet angående åldersbedömningar från den 11 juni 2014. Detta rättsliga ställningstagande ger riktlinjer för ärenden där en åldersbedömning kan bli aktuell och gäller vid prövningen av asylansökningar. Hoppas att detta besvarar dina frågor. Laghänvisningar hittar du i ställningstagandet.
Med vänlig hälsning, Kenneth Andersson
———————————
Expert
Migrationsverket
Verksamhetsområde Mottagning, Mottagningsområde 5
Box 413
901 08 Umeå
Telefon 010-485 67 38
www.migrationsverket.se