Fingerade namnet ”Andreas”, jobbar i krogdörren och har själv blivit dömd för misshandel. ”Men visst finns det poänger i att vakter brukar våld”, skriver han. Han har jobbat i ”dörren” i femton år, både utan och med bricka.
”Andreas” skriver:
”Först utan bricka (på den tiden fick man jobb på andra meriter än idag, jag hade tävlat i boxning), sen med bricka några år. Det var på den tiden när polisen inte gärna tog upp anmälningar mot vakter. Men tiderna förändrades och när det gick lättare att anmäla blev jag det också, och till slut dömd för misshandel. /…/
Idag har polisen bytt sida i det här. Förra året blev jag av med ett dörrjobb på stadens paradgatan efter poliskontakt med krögaren, så visst gör de vad de kan för att få bort ”kriminella” dörrvakter. /…/Det låter hur töntigt som helst men ibland måste man bekämpa eld med eld. Det är inte per definition fel med folk som är lite erfarna i krogdörrar. /…/
Angående diskrimineringen då. /…/ Visst är det vakter och krögare som står för diskrimineringen, men det gör man för gästernas skull och för stället. Hur då? tänker ni kanske. Jo, många svenskar är mot diskriminering och har inget mot att det finns några invandrare på samma klubb. Men bara om det är ”snälla” invandrare.
Några hårda förortsblattar skrämmer bort de vanliga gästerna. Då menar jag inte med hot eller så, utan bara genom sin närvaro. För att se till att behålla gäster är man alltså selektiv i dörren. Problemet ligger inte enbart hos vakterna utan likväl hos allmänheten. De flesta vakter anpassar sin nivå i dörren efter stället, alltså vad stället och publiken accepterar. Klarar man det blir det lugnt, trevligt och bra. Misslyckas man trivs inte gästerna.
Andreas heter något annat på riktigt
Ja, dessa ”förortsblattar” skrämmer nog i väg vanligt folk lite varstans.