I en artikel publicerad strax efter midnatt kommer Avpixlats, nu före detta, krönikör Mrutyuanjai Mishra ut som anti-SD, antinationell och anti-Avpixlat och ber om ursäkt till allt och alla och pudlar så han nästan får både svans och päls för att han tagit parti för ”fel sida” under två års tid.
Mrutyuanjai Mishra uppger i sin ursäktande långa artikel att han för två år sedan gick med i Sverigedemokraterna, men att han idag känner att han varit ”naiv” och ”begått ett fruktansvärt misstag”. Han tar nu avstånd från nationalismen och allt vad som har med detta att göra. Han lurades in i en fälla, anser han.
”Jag vill nu offentligt be om ursäkt för min naivitet”, skriver han.
Mishra uppger också i sin pudelartikel att hans ”bekantskap med främlingsfientliga partier”, som han nu helt plötsligt kallar dem, startade för cirka sex år sedan. Då utsågs han även som styrelsemedlem för Tryckfrihetssällskapet i Danmark.
Och även Tryckfrihetssällskapet i Danmark får nu sig en skopa ovett då, Mishra i sin artikel i sydsvenskan.se uppger att han skall ha blivit förd bakom ljuset. Tryckfrihetssällskapet i Danmark var en organisation som utgav sig för att kämpa för yttrandefrihet. Och så långt håller han också med, men så kommer fortsättningen:
”Men organisationens fokus har nästan alltid varit yttrandefrihet och islam. Att kämpa för yttrandefrihet är ett ädelt mål, men att välja ut en eller två religioner som syndabock är en helt annan sak. Jag gick med i Tryckfrihetssällskapet för att jag ville kämpa för yttrandefrihet, men idag känner jag att jag har blivit utnyttjad. Min invandrarbakgrund har använts för att rättfärdiga hat och rasism och för att försvara trångsynt nationalism. Jag vill inte längre att mitt namn eller mina kvalifikationer används för sådana syften.”
Mishra uppger att han hade en ”naiv tro” som beslutade sig för att lyssna på vad de ”främlingsfientliga politikerna”, som han nu kallar dem för, haft att säga. Och nu, som en blixt från klar himmel känner Mishra att det är dags att göra bot och bättring i form av en ”offentlig avbön och varna andra som är lika naiva som jag”.
”Det är val i Sverige 2014. Vill jag använda min röst till att förändra det sista landet i Europa med generös invandringspolitik, ett land som är känt för sin respekt för mänskliga rättigheter, till att inte längre vara det? Nej, mitt samvete tillåter inte det längre. Jag trodde att Sverigedemokraterna ville arbeta för integration, men nu förstår jag att det handlar om assimilation – att människor ska glömma sina rötter. Det visste jag inte när jag gick med i partiet.”
Det tog alltså två år att upptäcka något som han tror är sant nu, efter omvändelsen. Tar man inte reda på vad ett parti står för när man går med? Nu helt plötsligt har Mishra, som om han tagit en överdos sjuklöversserum, upptäckt att ”rasism är ett problem, och ett växande problem, i hela Europa. Och detta måste uppmärksammas”. Han påstår även att Sverigedemokraterna ”förnekar rasismens existens”.
Efter att ha varit Sverigedemokrat i två år och förespråkat dess politik anser han nu på nattkröken att ”europeisk politik måste vara extremt uppmärksam på vad trångsynt nationalism kan medföra”. Han skriver också att folket inte får glömma bort att ”miljoner människor i Europa har blivit dödade i nationalismens namn de senaste hundra åren”. Att leva i det förgångna Europa verkar vara Mishras nya grej alltså.
Nu går Mishra även ut i sin artikel med att han är ”ledsen för att Sverigedemokraterna, som bjöd in mig att gå med i partiet, troligen gjorde det med intentionen att bli mer rumsrena”. Han har inga som helst belägg för detta påhopp utan verkar mer eller mindre ta något från luften, för att nu kunna skylla på något och samtidigt smutskasta SD för att rädda det som räddas kan av sin sargade indiska ”gloria”.
Mishra anser dessutom i sin artikel att SD ”måste ge mer plats till kvinnliga kandidater och uppmärksamma kvinnofrågor”. Att till exempel SD:s första namn till EU-valet är en kvinna verkar ha gått förbi Mishras näsa helt. Att SD har ett kvinnoförbund och försöker få in fler kvinnor verkar Mishra inte heller vilja ta någon notis om.
Så på grund av olika orsaker, som han nämner i artikeln har han nu alltså beslutat sig för att hoppa av tåget, dra tillbaka sitt medlemskap i SD samt att sluta skriva för internetsidan Avpixlat. Mishra skriver som slutknorr att:
”Jag vill vara en oberoende skribent och vill sprida budskap om tolerans och multikulturalism. [...] Inte för att stärka nationalister. Nationalism är inte svaret på utmaningarna som vi möter på 2000-talet. Jag ber härmed om ursäkt för mina handlingar som kan ha fungerat som dåliga exempel för andra som vill kämpa för en bättre värld. Det är dags för mig att gå vidare.”
Kanske det blir AFA, RF, Miljöpartiet eller Vänstern som gäller nu då…eller? För kappvändare kan gärna sälla sig till dessa.