2009 lades Seleöhemmet i Stallarholmen ner. Och i oktober 2013 gick Solvändan i Mariefred samma öde till mötes. Kritiken stormade både från boende och personal men besluten drevs igenom i alla fall enligt Östnytt.
- Det är ingenting man strävar efter att lägga ner äldreboenden. Men när de gäller Seleöhemmet och Solvändan så var det ju omoderna boenden. Solvändan är ett gammalt sjukhem där man delat badrum och där de boende blivit skjutsade till tvättstugan för att kunna duscha och det är inte bra, säger Tord Tjernström (S) ordförande i socialnämnden.
Vilket kommer generera i avsevärt högre hyror och försämringar för dom gamla. Då det inte finns någon personal tillgänglig bland annat.
Detta skrev DN om i en artikel redan 2011.
En genomsnittpension räcker inte för att få flytta in i Stockholms stads nya trygghetsboenden. För en tvåa i Vasastan krävs en inkomst på drygt 18.000 kronor i månaden. Nu drar politikerna ner takten i omvandlingen av stadens servicehus.
– Det kommer naturligtvis att finnas en grupp som inte har råd att bo där, säger Anders Nordstrand, vd för Micasa cyniskt, det bolag som har hand om stadens omsorgsfastigheter.
I december börjar inflyttningen i Väduren i Vasastan.
En tvåa på 61 kvm kostar 9. 053 kronor i månaden och Micasa kräver att den som ska flytta in har en inkomst på två gånger hyran.
Ingen av de pensionärer som bodde i Väduren när det var servicehus stannar kvar, före renoveringen kostade samma tvåa 5.736 kronor i månaden.
Men Anders Nordstrand är inte rädd för att lägenheter ska stå tomma.
– Hyrorna ligger på de här nivåerna när man bygger nytt och renoverar med höga krav på tillgänglighet. Vi måste få vår investering att gå runt och någon måste stå för kostnaderna, det är ett politiskt beslut, säger han.
Skillnader mellan trygghetsboende och äldreboende
Till skillnad från äldreboenden ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Däremot är det ett krav att bostäderna ska vara funktionellt utformade, att boendet ska ha gemenskapslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt personal/bovärd på angivna tider.
Regeringen skriver på sin hemsida:
- Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt och alltså inte endast hyresrätter som utredningen föreslog. En mångfald kan råda i fråga om ägande, former för upplåtelse, samverkan om drift och verksamhet. Trygghetsbostäder behöver nämligen se olika ut beroende på lokala förhållanden och på de önskemål som de äldre har.
- Trygghetsbostäder kan upplåtas till personer som har fyllt 70 år.
- Utöver lägenheter med god tillgänglighet ska det finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation.
- Trygghetsboende ska bemannas med personal på vissa tider varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter.
- Trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning.
Eftersom det finns seniorboenden, som i likhet med trygghetsboende, är funktionellt utformade och har gemenskapslokaler, bovärd och trygghetslarm är det i vissa fall liten eller ingen skillnad mellan ett seniorboende och ett trygghetsboende. Åldersgränsen för att få flytta till ett trygghetsboende är dock ofta högre än för seniorboenden.
- Grundvalarna för regeringens äldrepolitik är att valfriheten, värdigheten och tryggheten för äldre personer behöver öka. I det ligger att möjligheten att bestämma och styra över sitt eget liv också måste finnas för äldre personer. Då krävs också olika boendelösningar, säger äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (KD).
