Mitt i allt mörker får man ändå lite hopp om framtiden om att den unga generationen kan skapa förändring i Sverige. I skolval efter skolval röstar elever, som lever mitt i multikultihelvetet deras föräldrars partier skapat åt dem, på SD.
Lärarkåren, som är svårt vänsterinfekterad, har som huvudmål i dagens skola att indoktrinera eleverna till lydiga och rättänkande socialister. Kunskapsförmedlingen kommer i andra hand, vilket vi blev pinsamt påminda om i PISA-undersökningen.
Att elever nu börjar säga emot lärarnas marxistdoktrin är förstås irriterande för åsiktspolisen. I tidningen Skolvärlden, som utges av Lärarnas Riksförbund, kallas oliktänkande som vanligt för ”rasism”.
I artikeln ”Sex av tio lärare möter rasism i klassrummet” har man alltså frågat åsiktsarmén på svenska skolor om man haft elever som fört fram främlingsfientliga åsikter under deras lektioner. Någon definition av ”främlingsfientliga åsikter” anser man sig inte behöva, det antas nog att alla automatiskt ska förstå vad som avses.
Ordet ”främlingsfientlighet” är lika dåligt definierat och förstått som ”rasism” och ”alla människors lika värde”. I dagens politiskt korrekta Sverige, där självhatet upphöjts till nationell kult, blir man omedelbart stämplad som främlingsfientlig om man skulle understå sig att säga att man älskar köttbullar och potatis, eller om man skulle berätta att Mohammed gett en svensk elev stryk.
Utan någon definition säger sig då sextio procent av de 1250 tillfrågade lärarna ha haft elever som fört fram främlingsfientliga åsikter på lektionstid. Bland högstadielärare är andelen drygt 65 procent. Samtidigt anser nästan fyra av tio gymnasielärare att skolan misslyckas hantera och bemöta dessa åsikter på ett bra sätt.
Självklart dras också vänsterextrema åsiktspoliserna och nazistjägarna Expo in som någon form av alibi för att rasistpaniken är berättigad. Det är lätt att skapa en demon att samla trupperna emot. Svårare är att bevisa att demonen verkligen existerar utanför den sfär som lever gott på att hålla myten vid liv.
Att den s.k. ”främlingsfientligheten” kan ta sig olika uttryck, som t.ex. att muslimer uttrycker hat mot judar, vilket är mycket vanligt, drunknar i ”undersökningen”. Att svenska barn blivit mobbade för sin etnicitet, svenska flickor blivit kallade ”hora”, och att svenska barn rånas och misshandlas av invandrarbarn, drunknar likaså i den politiska korrektheten.
Sanningen får stå tillbaka för den politiska korrektheten. Det finns inget större brott i dagens Sverige än att kritisera islam, massinvandringen och marxistfeminismen.
Så den här artikeln behöver inte bara en nypa salt, den behöver en hel skeppslast. Men för en tidning som till större delen predikar för de redan omvända är det som att spela fotboll utan målvakt, domare och motståndarlag.
